Lillan

Nej nu strejkar jag! Jag orkar inte mer.

Jag har ont. Jag vill bara försvinna från jordens yta. Jag hatar den här känslan.

Jahapp, då har man fått sig en smäll som vanligt, fan vad jag börjar tröttna. Men nu var det sista gången.

Jag pallar inte med allt det här längre, alla bara klagar och ska hitta fel. Okey, grattis jag är inte perfekt men det är fan inte ni heller. Är det så mycket begärt att ni bara ska prata med mig, fine då vet ni var dörren är. Jag saknar mina änglar! De underbaraste människorna i den här stan som alltid stöttar mig när jag behöver det och ställer upp när jag behöver prata. Ni betyder så mycket för mig!

Då var det bevisat. Jag har förlorat ett slag igen, slaget om en nära vän. Det finns väl inte så mycket mer att säga än att jag försökt på alla sätt att få det att funka, men när man aldrig träffas, aldrig svarar på sms,msn,mail eller telefonsamtal, då tröttnar till o med jag. Jag vill verkligen inte ge upp men jag har känslan att det är kört, att du inte ens vill ha mig kvar i ditt liv och den känslan gillar jag inte ett dugg ska du veta.